Lyckan i dunket

I vingreklamen är Maria Montazami med. Hon är ju helt himla fantastisk den kvinnan. Eller rättare sagt verkar hon vara det. När hon pratar om att luddra med en gigantisk "tassle" som hon jämför med hennes hår. Det är bara så himla fint alltihop. Hon är en sån där människa jag skulle vilja träffa och bara prata med, ta en kaffe och prata om livet. Jag tror hon är bra på sånt.

Jag är som sagt galet inspirerad nu, jag vill skapa. Jag vill köpa meter av tyger och sy. Sen vill jag bli frisk från min sjukdom nu, för jag vill dansa. Jag vill stå på ett bultande dansgolv med händerna i luften, hänga baklänges i räcken och ta stockholmsnatten med storm igen. Självplågeri för mig är att lyssna på partymusik, men jag gör det ändå, för lyckans skull. Lyckan i dunket. Appropå skapa, min kära mor kom just med ett hängsmycke hon hittade ute och gav till mig. Hon tänkte sig att man skulle kunna göra ett häftigt örhänge av det, vilket jag definitivt håller med om. Hon är som svaret på mina skaparböner.

Idag ska jag träffa mina fina vänner, och jag ska titta på medan de repar till vår brakbra musikal. Åh va jag har saknat dem.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0